Lät du henne komma närmre

Godmorgon,

Har precis ätit lite frukost ihop med mamma.

Någonting känns annorlunda, det finns en spänning i luften som säger något annat än magkänslan.
Det är måndag morgon och en ny månad, varför inte bli ett med vem jag egentligen är då.
Varför lät jag henne komma närmre, hon är inte som mig.
Dags att vända om och lägga upp träningsscheman, ägna kvällarna åt skolarbete och ta en fika för att ge sig själv en high-five efter skoldagens slut.
Det handlar om tro och tvivel.

Men vem har tid med att gå och tvivla? Ska man behöva ägna timmar av livet till att tvivla på saker som man innerst inne tror på?
Jag vet vad jag vill, jag vet det nu. Och jag vet vad jag har, och då kan man få en inblick i vad man får. När jag tvivlar på vad livets alla timmar är till för, så tvivlar jag bara på mig själv.
Jag vet ju vem jag är, vad jag går för och vad jag kan. Så sluta upp och tvivla Johanna, börja tro.

--

Börjar 08.10, slutar 14.30. Ska stanna kvar på bilden så kommer inte hem innan 15.55...
Sen väntas en kväll med spanskaböckerna som sällskap, likaså imorgon... och i övermorgon. Så år det när man råkar vara nära på att tuppa av på lektionen, går där ifrån, inte får med sig böckerna och har prov på torsdag...
Men det ska gå.
Jag tror ju på mig sjäv igen, inget tvivel.

Förresten så blev jag in fredags kväll klar med bokhyllan :) Blev hyfsat nöjd! Allt går i svart och vitt nu, precis som utomhus.
Om 10-15 min. ska jag gå ner till bussen... För 1 min. sen drog jag upp persiennen och ute är det svart. Det är inte ens lite mörkblått, det är svart. Inte konstigt att man kännr sig tröttare på hösten.
Höst ja.. det är oktober nu. Snart är vintern här också.

Ska tända mina värmeljus och fortsätta lyssna på Melissa Horn en liten stund till...
För när jag lämnar huset idag, så är jag någon annan.

Ha en fin dag,
och ta vara på livet, för det kommer aldrig åter.

Kramar