The river has run wild

Jag har nu insett vad mamma alltid menat när hon sagt att jag är en samlarmänniska. Jag sparar på mycket. Bara för att jag minns. Och minnen är minnen och ska inte bli något annat. Oavsett om man gör om något så är förra gången ett minne. "Jag minns när vi gjorde det här förra året"

I alla fall så fick jag för mig att gå igenom två lådor på mitt rum när yrsel börjat lägga sig. Jag tänkte att två lådor är väl inte så mycket. Men kanske hade jag fel.
Och jag vill lova att jag hittade mer än det som finns på bilden, dock åkte det raka vägen ner i papperskorgen.

Kan lova att jag hittade allt från stenar från såväl Danmark, som Norrköping och Läjet till olika idrottsmedaljer (innebandy, MTB, volleyboll, friidrott m.m.).

Kittyböcker, rehabliteringsböcker för idrottsskador och ungdomsböcker. Smycken, CD-skivor, ljus, plånböcker, leksaksbilar, speldosa, termovantar.

Jag har ärligt talat inget svar på varför allt det har hamnat i två lådor. Men nu befinner sig hälften av det i soptunnan eller i tidningsbackar i källaren. Den andra hälften har blivit väl omhändertaget av andra förvaringsutrymmen.

Vågar jag ens nämna att jag har 10 lådor, ett skåp och en garderob kvar? Men det får vänta till en annan dag. Nu ska jag ta itu med fysiken igen.. när jag väl trodde att jag kunde allt så kom jag på med att räkna ut olika saker blev ett problem istället.

Jag tycker verkligen inte om fysik och har aldrig gjort, men vill gärna behålla mitt mvg.

Kram